Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
Mattsson, Stig-Arne
Publikasjoner (10 av 15) Visa alla publikasjoner
Wikner, J., Forslund, H., Hedvall, L., Mattsson, S.-A., Almgren, T., Carlsson, B., . . . Strålin, A. (2023). Experiment som forskningsmetod – erfarenheter från företag och forskare. In: Proceedings of the Plan Research Conference, Trollhättan, 17-18 oktober, 2023: . Paper presented at PLANS forsknings- och tillämpningskonferens 2023, 17-18 oktober 2023, Trollhättan, Sverige (pp. 108-123). Bromma: Logistikföreningen Plan
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Experiment som forskningsmetod – erfarenheter från företag och forskare
Vise andre…
2023 (svensk)Inngår i: Proceedings of the Plan Research Conference, Trollhättan, 17-18 oktober, 2023, Bromma: Logistikföreningen Plan , 2023, s. 108-123Konferansepaper, Publicerat paper (Fagfellevurdert)
Abstract [sv]

Experiment är en relativt ovanlig forskningsmetod i logistikforskningsprojekt, trots att metoden har många fördelar. Genom ett experiment, som genomförs av de deltagande företagen men med stöd av forskarna, är det tydligare för företagen hur resultaten kan vara direkt användbara och därmed att forskningen manifesteras och nyttiggörs på ett konkret sätt. Det här exemplet baseras på en grupp forskare som tillsammans med fyra företag i ett forskningsprojekt kring säkerhetsbuffertdimensionering använt just experiment som metod. Syftet med artikeln är att visa på erfarenheter och lärdomar från företag och forskare med att använda experiment som forskningsmetod. 

Experimentet har gått ut på att sätta upp en adaptiv dimensioneringsmetod av olika säkerhetsbuffertar, och prova sig fram till en förbättrad leveransförmåga. Data har samlats i form av intervjuer och workshopdiskussioner, samt reflektioner från företagen direkt. Företagens respektive forskarnas erfarenheter och lärdomar presenteras. Företagen upplever t.ex. att de får bidra med input till projektet på ett annat vis än genom att enbart bli intervjuade eller lösa givna uppgifter, och att de samtidigt får ut direkt företagsnytta med sin insatta tid. Samtidigt ställer det här stora krav på att företagen är engagerade i forskningen och har möjlighet att genomföra ett experiment som kanske kräver en del ”handpåläggning” och kan påverka den ordinarie verksamheten. Forskarna upplever att det kräver mer i form av gedigen planering och förarbete, att tydligt specificera experimentet och dess ingående delar så att det är praktiskt tillämpbart. Avstämningsmöten med företagen har visat sig varit viktigt för att vägleda, reda ut oklarheter och kontrollera status. Bådas erfarenhet är att utväxlingen på den insatta tiden är avsevärd om experimentet utformas med en balans mellan företagens och forskarnas behov. Företagen bidrar med datainsamling och erfarenheter från praktisk tillämpning, vilket ger viktiga insikter till den teoretiska utvecklingen. Sammantaget blir nettoeffekten positiv för alla inblandade parter. Metoden innebär både fler och längre iterationer mellan företag och forskare vilket gör att tillgången på kalendertid är central. Avslutningsvis sammanfattas ett antal erfarenheter som kan vara till nytta för företag och forskare som vill använda experiment som forskningsmetod.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Bromma: Logistikföreningen Plan, 2023
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-63812 (URN)
Konferanse
PLANS forsknings- och tillämpningskonferens 2023, 17-18 oktober 2023, Trollhättan, Sverige
Tilgjengelig fra: 2024-03-12 Laget: 2024-03-12 Sist oppdatert: 2024-03-12bibliografisk kontrollert
Hedvall, L., Forslund, H. & Mattsson, S.-A. (2023). Exploring challenges in dimensioning safety buffers: an empirical study. Journal of Manufacturing Technology Management, 34(9), 163-184
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Exploring challenges in dimensioning safety buffers: an empirical study
2023 (engelsk)Inngår i: Journal of Manufacturing Technology Management, ISSN 1741-038X, E-ISSN 1758-7786, Vol. 34, nr 9, s. 163-184Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

Purpose

The purposes of this study were (1) to explore empirical challenges in dimensioning safety buffers and their implications and (2) to organise those challenges into a framework.

Design/methodology/approach

In a multiple-case study following an exploratory, qualitative and empirical approach, 20 semi-structured interviews were conducted in six cases. Representatives of all cases subsequently participated in an interactive workshop, after which a questionnaire was used to assess the impact and presence of each challenge. A cross-case analysis was performed to situate empirical findings within the literature.

Findings

Ten challenges were identified in four areas of dimensioning safety buffers: decision management, responsibilities, methods for dimensioning safety buffers and input data. All challenges had both direct and indirect negative implications for dimensioning safety buffers and were synthesised into a framework.

Research limitations/implications

This study complements the literature on dimensioning safety buffers with qualitative insights into challenges in dimensioning safety buffers and implications in practice.

Practical implications

Practitioners can use the framework to understand and overcome challenges in dimensioning safety buffers and their negative implications.

Originality/value

This study responds to the scarcity of qualitative and empirical studies on dimensioning safety buffers and the absence of any overview of the challenges therein.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Emerald Group Publishing Limited, 2023
Emneord
Safety buffer, Buffer dimensioning, Dimensioning challenge
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-62838 (URN)10.1108/jmtm-01-2023-0032 (DOI)001091501700001 ()2-s2.0-85175532344 (Scopus ID)HOA;;62838 (Lokal ID)HOA;;62838 (Arkivnummer)HOA;;62838 (OAI)
Forskningsfinansiär
Knowledge Foundation, 20200223
Tilgjengelig fra: 2023-11-02 Laget: 2023-11-02 Sist oppdatert: 2023-11-28bibliografisk kontrollert
Hedvall, L., Mattsson, S.-A. & Wikner, J. (2023). Identification and selection of safety buffers in manufacturing companies. Production planning & control (Print)
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Identification and selection of safety buffers in manufacturing companies
2023 (engelsk)Inngår i: Production planning & control (Print), ISSN 0953-7287, E-ISSN 1366-5871Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Epub ahead of print
Abstract [en]

The view on safety buffers is fragmented in the current literature; some researchers argue that a safety buffer is only waste, while others see them as prerequisites to absorb variations and secure a competitive delivery capability. This study conceptualises various safety buffer types in terms of materials, capacity and lead time to mitigate the negative effects of short-term stochastic variations in supply and demand. The identified safety buffers are categorised based on a material flow perspective as inbound, process and outbound buffers. In total, seven safety buffer sub-types are identified and investigated in terms of their utilization in four manufacturing companies. The experiences from eleven respondents highlight the utilization purposes in their selection of safety buffers. The empirical investigation also indicates several concerns through four propositions that highlight the significance of decision support, providing a more holistic perspective on different types and sub-types of safety buffers and their application in practice. Finally, a conceptual framework is proposed to facilitate the selection of safety buffers in practice. 

sted, utgiver, år, opplag, sider
Taylor & Francis, 2023
Emneord
buffer selection, buffer trade-offs, competitive delivery capability, Safety buffer, stochastic variations, Decision support systems, Economics, Stochastic systems, 'current, Leadtime, Manufacturing companies, Material Flow, Stochastic variation, Trade off, Economic and social effects
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-62414 (URN)10.1080/09537287.2023.2252380 (DOI)001056917300001 ()2-s2.0-85169545213 (Scopus ID)HOA;;902956 (Lokal ID)HOA;;902956 (Arkivnummer)HOA;;902956 (OAI)
Forskningsfinansiär
Knowledge Foundation, 20200223
Tilgjengelig fra: 2023-09-11 Laget: 2023-09-11 Sist oppdatert: 2023-09-15
Forslund, H. & Mattsson, S.-A. (2023). In search of supplier flexibility performance measurement. International Journal of Productivity and Performance Management, 72(3), 772-788
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>In search of supplier flexibility performance measurement
2023 (engelsk)Inngår i: International Journal of Productivity and Performance Management, ISSN 1741-0401, E-ISSN 1758-6658, Vol. 72, nr 3, s. 772-788Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

Purpose: The purpose of this study is to identify, characterize and assess supplier flexibility measurement practices in the order-to-delivery process.

Design/methodology/approach: The study involved a survey; participants were 224 purchasing managers at Swedish manufacturing companies that had more than 20 employees.

Findings: Scrutiny of the details of measurement practices revealed that most respondents actually do not specifically measure supplier flexibility. Instead they measure other measures like delivery reliability, conduct qualitative follow-ups, or cannot specify how supplier flexibility is measured. It was acknowledged that they measure different supplier flexibility aspects, and the applied measures were characterized, e.g. in terms of which flexibility dimension they represent.

Research limitations/implications: Conceptual clarifications and adaptations to measuring supplier flexibility in the order-to-delivery process are provided. The identified measures can be a contribution in further developing literature on flexibility performance measurement.

Practical implications: Purchasing, logistics and supply chain managers in search of supplier flexibility performance measurement can find ways to measure and an extended flexibility vocabulary. This has the potential to improve flexibility in the supply chain.

Originality/value: Even though flexibility is claimed as being an important competitive advantage, few empirical studies and operationalized measures exist, particularly in the order-to-delivery process.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Emerald Group Publishing Limited, 2023
Emneord
Order-to-delivery process, Performance measurement, Supplier flexibility, Survey
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-54251 (URN)10.1108/IJPPM-11-2020-0599 (DOI)000681458600001 ()2-s2.0-85111623542 (Scopus ID)HOA;;757885 (Lokal ID)HOA;;757885 (Arkivnummer)HOA;;757885 (OAI)
Tilgjengelig fra: 2021-08-16 Laget: 2021-08-16 Sist oppdatert: 2023-02-21bibliografisk kontrollert
Hedvall, L. & Mattsson, S.-A. (2022). Causes and actions related to self-induced variations in manufacturing companies. Production planning & control (Print)
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Causes and actions related to self-induced variations in manufacturing companies
2022 (engelsk)Inngår i: Production planning & control (Print), ISSN 0953-7287, E-ISSN 1366-5871Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Epub ahead of print
Abstract [en]

Short-term and stochastic variations can create negative effects on the delivery capability, and companies often adopt their processes accordingly. What is then ignored is the fact that causes for variations are often self-induced and, therefore, possible to affect. Proposed actions in current literature focus mainly on continuous improvement without explicitly emphasizing that certain behaviours, rules and routines have a direct impact on variations affecting the company. In this study, a framework of causes for self-induced variations is established with proposed actions for each cause to reduce the variations. The framework is situated relative to practice for the actions applied at six manufacturing companies. This study sought to increase the understanding of self-induced variations and where companies can apply the proposed framework for an overview of 22 causes and 60 appropriate actions to support the systematic reduction of self-induced variations that can be internally or externally generated. 

sted, utgiver, år, opplag, sider
Taylor & Francis, 2022
Emneord
delivery capability, operations management, production control, uncertainties, Variations
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-59263 (URN)10.1080/09537287.2022.2149434 (DOI)000899093900001 ()2-s2.0-85144126124 (Scopus ID)HOA;;59263 (Lokal ID)HOA;;59263 (Arkivnummer)HOA;;59263 (OAI)
Forskningsfinansiär
Knowledge Foundation
Tilgjengelig fra: 2023-01-02 Laget: 2023-01-02 Sist oppdatert: 2023-01-02
Forslund, H. & Mattsson, S.-A. (2021). Strategies for achieving customer order flexibility – supplier perspective. Journal of Manufacturing Technology Management, 32(9), 396-413
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Strategies for achieving customer order flexibility – supplier perspective
2021 (engelsk)Inngår i: Journal of Manufacturing Technology Management, ISSN 1741-038X, E-ISSN 1758-7786, Vol. 32, nr 9, s. 396-413Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

Purpose: The purpose of this study is to develop a framework of strategies to achieving customer order flexibility in and related to the order-to-delivery (OTD) process. The purpose is also to investigate how companies prioritize various strategies to achieve customer order flexibility.

Design/methodology/approach: Based on a literature review, pre-tests and conceptual reasoning, a conceptual framework of strategies related to the order-to-delivery process was developed. The strategies were linked to the order quantity and delivery lead-time flexibility dimensions. This structure resulted in six groups covering enabling as well as remedial strategies. An empirical interview study of ten customer–supplier relationships was conducted.

Findings: The interviews identified additional strategies, thereby expanding the framework. The enabling strategies with the highest median values were “have continuous contact with the customer's purchaser” and “use safety stock of raw materials/semi-finished products”. The remedial strategy with the highest median was “re-plan/re-prioritize the order backlog”. In the delivery sub-process, it was more common to apply remedial strategies for delivery lead-time than for order quantities.

Research limitations/implications: The developed framework is a contribution to the literature on operational flexibility in and related to the OTD process. It complements existing knowledge by taking a supplier perspective.

Practical implications: Suppliers can use the framework as a tool to understand and systematically achieve better customer order flexibility in and related to the OTD process. Customers can use the framework as a checklist for supplier evaluation and supplier development.

Originality/value: Few identified studies include empirical data on customer order flexibility.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Emerald Group Publishing Limited, 2021
Emneord
Customer order flexibility, Enabling strategies, Order-to-delivery process, Customer orders, Delivery lead time, Delivery process, Design/methodology/approach, Enabling strategy, Literature reviews, Ordering quantity, Remedial strategies, Sales
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-55401 (URN)10.1108/JMTM-03-2021-0083 (DOI)000730084800002 ()2-s2.0-85120992855 (Scopus ID)HOA;;785489 (Lokal ID)HOA;;785489 (Arkivnummer)HOA;;785489 (OAI)
Forskningsfinansiär
Knowledge Foundation, 20160324
Tilgjengelig fra: 2021-12-20 Laget: 2021-12-20 Sist oppdatert: 2022-01-11bibliografisk kontrollert
Mattsson, S.-A., Hedvall, L. & Wikner, J. (2020). Ett koncept för adaptiv dimensionering av säkerhetsbuffertar. In: Proceedings of the Plan Research Conference, Stockholm, 21-22 oktober, 2020: . Paper presented at Forsknings- & tillämpningskonferensen 2020, Stockholm, 21 oktober, 2020 (pp. 1-14). Bromma: Logistikföreningen Plan
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Ett koncept för adaptiv dimensionering av säkerhetsbuffertar
2020 (svensk)Inngår i: Proceedings of the Plan Research Conference, Stockholm, 21-22 oktober, 2020, Bromma: Logistikföreningen Plan , 2020, s. 1-14Konferansepaper, Publicerat paper (Fagfellevurdert)
Abstract [sv]

Alla tillverkande företag i försörjningskedjor är utsatta för variationer av olika slag. Det kan vara fråga om variationer i efterfrågan på produkter, variationer i tillgång på kapacitet i de värdeförädlande processerna och variationer i tillgång på material att förädla. Sådana variationer påverkar effektiviteten negativt, både i materialflöden och i kapacitetsutnyttjande, och bör genom olika typer av åtgärder reduceras så längt som det är ekonomiskt försvarbart. De variationer som återstår och som inte kan reduceras ytterligare bör istället absorberas med hjälp av olika slag av säkerhetsbuffertar. Det kan exempelvis vara frågan om materialbuffertar av typ säkerhetslager, kapacitetsbuffertar av typ säkerhetskapacitet och tidsbuffertar av typ kötider och säkerhetsledtider.

Storleken på de olika buffertar som används påverkar både intäkter, kostnader och kapitalbindning. De måste därför positioneras i flödet och dimensioneras så effektivt som möjligt. Buffertar kan dimensioneras baserat på erfarenhetsmässiga bedömningar alternativt med hjälp av olika beräkningsmetoder. Med bedömningsmetoder måste buffertstorlekarna sättas på detaljerad nivå och det är i huvudsak endast personal som är involverad i den detaljerade operativa verksamheten som har rimliga förutsättningar att göra bra värderingar och fatta beslut. Det kan innebära att beslut som påverkar så för företaget avgörande framgångsfaktorer som leveransförmåga, kapacitetsutnyttjande och kapitalbindning till stor del måste fattas av enskilda medarbetare på ”golvnivå”. 

Med beräkningsmetoder blir buffertstorlekar en funktion av en beslutsparameter och indata på en eller flera buffertstorlekspåverkande variabler. De möjliggör att dimensionering i större utsträckning kan göras på en mer grupperad nivå och med mer managementbaserade beslut. Med beräkningsmetoder kommer dessutom buffertstorlekar att kunna relateras till faktorer som påverkar hur stora de bör vara, exempelvis att efterfrågevariationer påverkar ett säkerhetslagers storlek. I många förekommande beräkningsmetoder är beslutsparametrarna inte identiska med resultatvariablerna. Detta försvårar möjligheterna att sätta lämpliga värden. Metoderna utgår också vanligtvis från ett begränsat antal buffertpåverkande variabler och de teoretiska beräkningsmodeller som ingår i metoderna bygger oftast på förenklande antaganden. 

För att komma tillrätta med dessa svagheter med beräkningsmetoder och de osäkerheter som är förknippade med bedömningsmetoder är det väsentligt att tillämpa dem inom ramen för ett adaptivt tillvägagångsätt. Det innebär att mål sätts för önskade värden på varje resultatvariabel, så kallade ”bör-värden”, och att periodiskt och rutinmässigt genom resultatmätning få information om de verkliga utfallen, så kallade ”är-värden”. Är skillnaden mellan ett är- och ett bör-värde inte acceptabel anpassas värdet på beslutsparametern. I den här artikeln redovisas synpunkter på användning av bedömningsmetoder vs beräkningsmetoder, ett koncept för adaptiv styrning av säkerhetsbuffertar och en sammanställning av ett antal alternativa resultatvariabler som kan användas för att definiera ”bör-värden” och mäta ”är-värden” för respektive buffert.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Bromma: Logistikföreningen Plan, 2020
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-52449 (URN)
Konferanse
Forsknings- & tillämpningskonferensen 2020, Stockholm, 21 oktober, 2020
Merknad

Konferensen genomfördes digitalt.

Tilgjengelig fra: 2021-05-12 Laget: 2021-05-12 Sist oppdatert: 2021-05-12bibliografisk kontrollert
Forslund, H., Mattsson, S.-A. & Hedvall, L. (2020). Strategier för att uppnå kundorderflexibilitet – leverantörens perspektiv. In: Proceedings of the Plan Research Conference, Stockholm, 21-22 oktober, 2020: . Paper presented at Forsknings- & tillämpningskonferensen 2020, Stockholm, 21 oktober, 2020 (pp. 60-70). Bromma: Logistikföreningen Plan
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Strategier för att uppnå kundorderflexibilitet – leverantörens perspektiv
2020 (svensk)Inngår i: Proceedings of the Plan Research Conference, Stockholm, 21-22 oktober, 2020, Bromma: Logistikföreningen Plan , 2020, s. 60-70Konferansepaper, Publicerat paper (Fagfellevurdert)
Abstract [sv]

Flexibilitet är ett viktigt konkurrensmedel. Att ha flexibla leverantörer är ett alternativ för ett köparföretag till att själv hålla kostsamma buffertar för att säkerställa egen flexibilitet mot kunder. Frågan är hur och med vilka strategier företag kan uppnå kundorder-flexibilitet i order-till-leveransprocessen? Få empiriska studier förekommer på området. Syftet med denna studie är att utveckla ett ramverk bestående av strategier för hur kundorderflexibilitet i order-till-leveransprocessen kan uppnås, samt att empiriskt undersöka hur leverantörer försöker uppnå kundorderflexibilitet. En konceptuell analys av befintlig litteratur genomfördes och sammanställdes i form av ett ramverk med strategier kopplade till två flexibilitetsdimensioner. Flexibilitet i orderkvantitet och flexibilitet i leveranstid har studerats och täcker därmed order- respektive leverans-delprocesserna. Denna struktur ger fyra kombinationer som täcker 21 proaktiva såväl som 18 reaktiva strategier.

Efter att ha sammanställt ramverket av strategier genomfördes en empirisk intervjustudie där nio viktiga leverantörer till fyra stora svenska tillverkare ingick. Leverantörerna är alla viktiga materialleverantörer, som hanterar kundorder med leveranstid, d. v. s.  tillämpar montering mot order (ATO) eller tillverkning mot order (MTO). Deras marknadschefer, key account managers, försäljningschefer eller exportchefer svarade på en intervju som utgick från flexibilitetsstrategierna i ramverket. Svaren avsåg hur de agerar för att uppnå flexibilitet mot den givna köparen, vilket skattades på en skala 1 (inte alls) till 5 (i mycket stor omfattning). De kunde även lägga till ytterligare använda strategier. 

Det visade sig att den strategi som hade högst medelvärde var “vi förbereder oss genom kontinuerliga kontakter med kundens inköpare”. Medelvärdet för använda strategier var högre i order-delprocessen än i leverans-delprocessen. Med de empiriskt genererade strategierna expanderade ramverket till 23 proaktiva och 19 reaktiva strategier. Det utvecklade ramverket är ett bidrag till flexibilitetslitteraturen. Leverantörer kan använda ramverket som ett hjälpmedel för att på ett systematiskt sätt utveckla och uppnå en högre kundorderflexibilitet i order-till-leveransprocessen. Köparföretagen kan använda ramverket som en checklista eller ett verktyg vid leverantörsutveckling.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Bromma: Logistikföreningen Plan, 2020
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-52447 (URN)
Konferanse
Forsknings- & tillämpningskonferensen 2020, Stockholm, 21 oktober, 2020
Merknad

Konferensen genomfördes digitalt.

Tilgjengelig fra: 2021-05-12 Laget: 2021-05-12 Sist oppdatert: 2021-11-25bibliografisk kontrollert
Wikner, J., Hedvall, L. & Mattsson, S.-A. (2019). Adaptiv buffertstyrning baserad på önskad servicenivå. In: Proceedings of the Plan Research Conference, Linköping, 23-24 oktober, 2019: . Paper presented at Plans forsknings- och tillämpningskonferens, Linköping, Sverige, 23-24 oktober 2019 (pp. 203-212).
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Adaptiv buffertstyrning baserad på önskad servicenivå
2019 (svensk)Inngår i: Proceedings of the Plan Research Conference, Linköping, 23-24 oktober, 2019, 2019, s. 203-212Konferansepaper, Publicerat paper (Fagfellevurdert)
Abstract [sv]

En central utmaning inom logistik är att hantera variationer. Externa orsaker till variationer kan vara t.ex. osäker efterfrågan eller leverantörer med ledtider som avviker mot det förväntade. På motsvarande sätt kan variationer skapas internt genom partiformning eller oväntade avbrott i produktion. Variationer är en ständig utmaning för beslutsfattare eftersom de skapar obalans i verksamhetens flöden. Från ett resursperspektiv innebär variationerna en obalans mellan behov och tillgång av resurser och en viktig utgångspunkt är då att reducera dessa så långt som det är ekonomiskt försvarbart. De återstående variationerna måste absorberas på något sätt för att inte påverka leveransförmågan negativt. Buffertar fyller denna funktion där förmågan att absorbera avgörs av den typ av buffert som används och i kombination med var den är positionerad och hur stor bufferten är. Det finns i huvudsak tre olika bufferttyper och dessa är kopplade till material, kapacitet och ledtid. Baserat på syftet med buffertarna bör de positioneras på olika ställen och storleken på buffertarna baseras på variationer och den risk företaget är beredd att ta. En buffert kopplad till risk, i termer av stokastiska variationer, benämns här säkerhetsbuffert och är en del av en totalbuffert som utgör hela tillgången på en resurs. När buffertarna har fått sin initiala positionering och dimensionering så vidtar den löpande styrningen av buffertarna där de kan anpassas efter de behov som finns (det här kan i princip även omfatta omdimensionering och ompositionering genom ett iterativt förfarande). Olika typer av styrning kan då tillämpas. Konventionell styrning avser vanligen återkoppling av ett ”är-läge” (t.ex. en lagernivå) för att jämföra med ett s.k. ”bör-läge”. Ur ett affärsperspektiv bör styrningen istället ta sin utgångspunkt i ett mått på intern eller extern servicenivå kopplat till hur effekten av bufferten. Att på det här sättet tydliggöra utgångspunkten för buffertstyrning är central ur ett kundperspektiv (intern eller extern kund). Den erhållna servicenivån jämförs då löpande med en önskad servicenivå och används för att justera buffertens storlek men ibland är det inte tillräckligt att bara flytta fokus till servicenivå. Den här typen av styrning kräver dessutom ofta en högre grad av anpassningsförmåga vad gäller själva styrningen och det kan uppnås genom att tillämpa s.k. adaptiv styrning. Adaptiv styrning bygger på en större grad av flexibilitet jämfört med statisk styrning eftersom t.ex. även modellen i sig kan ändras. Statisk styrning bygger på att en styrmodell är identifierad och att nödvändiga parametrar i modellen är bestämda. Med det som utgångspunkt kan sedan bufferten styras mer eller mindre automatiskt med förhållandevis enkla medel. Om erhållen servicenivå avviker från den önskade kan det dock kräva att styrmetoden förändras och det kan göras på olika nivåer. Dels kan parametrar i den aktuella styrmodellen behöva anpassas och det betecknar vi som adaptiv styrning av typen ”Adaptiv-P”. I en del fall är det inte tillräckligt utan det är nödvändigt att förändra själva modellen som används för styrningen och det betecknas här som ”Adaptiv-M”. Hur detta görs beror dock till stor del på hur manuell, automatisk eller semiautomatisk styrning tillämpas. Den här artikeln illustrerar hur de två typerna av adaptiv styrning kan tillämpas på buffertstyrning och syftet med den här studien är därför att visa hur buffertstyrning med utgångspunkt i servicenivå är kopplad till ett adaptivt förhållningssätt.

HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-53599 (URN)
Konferanse
Plans forsknings- och tillämpningskonferens, Linköping, Sverige, 23-24 oktober 2019
Tilgjengelig fra: 2021-06-22 Laget: 2021-06-22 Sist oppdatert: 2021-06-22bibliografisk kontrollert
Mattsson, S.-A., Hedvall, L. & Wikner, J. (2019). Dimensionering av kötider baserat på önskad utnyttjningsgrad och servicenivå. In: Proceedings of the Plan Research Conference, Linköping, 23-24 oktober, 2019: . Paper presented at Plans forsknings- och tillämpningskonferens, Linköping, Sverige, 23-24 oktober 2019 (pp. 135-152).
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Dimensionering av kötider baserat på önskad utnyttjningsgrad och servicenivå
2019 (svensk)Inngår i: Proceedings of the Plan Research Conference, Linköping, 23-24 oktober, 2019, 2019, s. 135-152Konferansepaper, Publicerat paper (Fagfellevurdert)
Abstract [sv]

Användning av planerade ledtider är en förutsättning för att effektivt kunna styra materialflöden och kapacitetsutnyttjande. I tillverkande företag krävs de exempelvis för att med hjälp av ledtidsförskjutningar beräkna starttidpunkter för tillverkningsorder från önskade färdigtidpunkter. Detta är exempelvis fallet vid användning av materialbehovsplanering och för bestämning av beställningspunkter i beställningspunktssystem. Planerade ledtider krävs också för att kunna använda fasta leveranstider vid tillverkning mot kundorder. Av de komponenter som ledtider består av anses kötiden vara den mest svårbestämbara och dessutom den som ofta utgör den största delen av ledtiden. De i företag vanligaste sätten att bestämma planerade ledtider är att antingen direktuppskatta den totala ledtiden baserat på erfarenhet eller att uppskatta var och en av de ingående komponenterna, exempelvis kötiderna, och sedan addera dem till en total ledtid. Det finns ett antal nackdelar med detta tillvägagångssätt, bland andra att kötiderna inte blir en funktion av kötidspåverkande faktorer som önskad utnyttjningsgrad och variationer i tider mellan ankomster och i operationstider. I en behovsstyrd planeringsmiljö där utgångspunkten är att kunna leverera när behov av att fylla på lager uppstår eller kund önskar få levererat inträffar önskade färdigtidpunkter slumpmässigt över tid. Via ledtidsförskjutningen inträffar följaktligen även planerade starttidpunkter slumpmässigt. Dessa starttidpunkter kan därmed betraktas som slumpmässiga ankomster av tillverkningsorder. Det ligger då nära tillhands att använda ett köteoretiskt angreppssätt för att beräkna kötider som ett alternativ till att basera dem på erfarenhetsuppskattningar. Vid tillämpning av köteoretiska beräkningsmodeller i det här sammanhanget föreligger två principiella problem som måste hanteras för att kunna åstadkomma trovärdiga resultat. Det ena problemet gäller de antaganden om exponentialfördelade ankomsttider mellan order och exponentialfördelade operationstider som förekommer i traditionella köteoretiska modeller. För att få någorlunda realistiska beräkningar behöver dessa beräkningsmodeller anpassas så att de bygger på mer realistiska och i praktiken förekommande fördelningar. Det andra problemet är att de kötider som beräknas med de teoretiska modellerna är medelkötider. Kötider är stokastiska variabler vilket innebär att kötiderna för enskilda tillverkningsorder varierar och som konsekvens att vissa order levereras för tidigt medan andra kommer att bli leveransförsenade och därmed påverka servicenivån, exempelvis i form andel order som kan levereras i tid. En modell för att beräkna kötider i den kontext det är fråga om här, måste följaktligen inte endast beakta önskade utnyttjningsgrader utan även kunna ta hänsyn till önskade servicenivåer. I den här studien har en sådan beräkningsmodell utvecklats. Modellens användbarhet och tillförlitlighet har också testats med hjälp av simulering.

HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-53601 (URN)
Konferanse
Plans forsknings- och tillämpningskonferens, Linköping, Sverige, 23-24 oktober 2019
Tilgjengelig fra: 2021-06-22 Laget: 2021-06-22 Sist oppdatert: 2021-06-22bibliografisk kontrollert
Organisasjoner