Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Publikasjoner (10 av 11) Visa alla publikasjoner
Florin Sädbom, R., Bäcklund, J., Anderström, H. & Manderstedt, L. (2019). En skenbar tydlighet? En studie om VFU-handledares och lärarstudenters beskrivningar av hur bedömningsmatrisen används i handledningssamtal. Högre Utbildning, 9(1), 48-60
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>En skenbar tydlighet? En studie om VFU-handledares och lärarstudenters beskrivningar av hur bedömningsmatrisen används i handledningssamtal
2019 (svensk)Inngår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 9, nr 1, s. 48-60Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [sv]

I den här studien presenteras resultatet från en delstudie som ingår i ett större forskningsprojekt om kvalitetsaspekter rörande den verksamhetsförlagda utbildningen inom grundlärarutbildningens försöksverksamhet. Det övergripande syftet med försöksverksamheten är att höja kvaliteten på den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen, och att på olika sätt förbättra studenternas möjligheter till god handledning inom ramen för projektet. Syftet med föreliggande studie är att bilda kunskap om på vilka sätt som VFU-handledare och lärarstudenter beskriver användandet av bedömningsmatrisen i handledningssamtal. Studien är genomförd på lärarutbildningens inriktningar år F–3 och 4–6.

Materialet består av sju skuggningar av genomförda handledningssamtal, fjorton enskilda intervjuer med VFU-handledare och lärarstudenter samt två fokusgruppsintervjuer med studenter. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och analyserades sedan med utgångspunkt i en sociokulturell ansats. Resultatet visar att bedömningsmatrisen både tolkas och används på olika sätt under VFU:n och i handledningssamtal. Studenterna efterfrågar en tydligare formativ funktion för användning av matrisen i de handledningssamtal som genomförs inom ramen för övningsskolorna medan VFU-handledarna tenderar att uppehålla sig vid att problematisera innehållsliga aspekter av bedömningsdokumentet.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Cappelen Damm Akademisk, 2019
Emneord
Verksamhetsförlagd utbildning, övningsskola, handledning, bedömningsmatris
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-43638 (URN)10.23865/hu.v9.1289. (DOI)
Tilgjengelig fra: 2019-05-10 Laget: 2019-05-10 Sist oppdatert: 2019-05-14bibliografisk kontrollert
Anderström, H., Bäcklund, J. & Florin Sädbom, R. (2019). Utvärdering av försöksverksamheten med övningsskolor 2015–2019. Jönköping: Jönköping University, School of Education and Communication
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Utvärdering av försöksverksamheten med övningsskolor 2015–2019
2019 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Jönköping: Jönköping University, School of Education and Communication, 2019. s. 76
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-45061 (URN)
Tilgjengelig fra: 2019-06-25 Laget: 2019-06-25 Sist oppdatert: 2019-06-25
Florin Sädbom, R. & Bäcklund, J. (2019). Övningsskola eller inte? Slutsatser från utvärderingsarbetet med övningsskolorna åren 2015-2019. In: : . Paper presented at Forskningsbaserad undervisning. Teori och praktik i samverkan, 12 november. Jönköping
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Övningsskola eller inte? Slutsatser från utvärderingsarbetet med övningsskolorna åren 2015-2019
2019 (svensk)Konferansepaper, Oral presentation with published abstract (Fagfellevurdert)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Jönköping: , 2019
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-46816 (URN)
Konferanse
Forskningsbaserad undervisning. Teori och praktik i samverkan, 12 november
Tilgjengelig fra: 2019-11-13 Laget: 2019-11-13 Sist oppdatert: 2019-11-13
Bäcklund, J., Florin Sädbom, R., Anderström, H. & Manderstedt, L. (2018). Möjligheter och utmaningar i en övningsskola - VFU-handledares erfarenheter av övningsskolan. In: : . Paper presented at Forskning i högre utbildning, 15-16 maj, Lunds Universitet.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Möjligheter och utmaningar i en övningsskola - VFU-handledares erfarenheter av övningsskolan
2018 (svensk)Konferansepaper, Oral presentation with published abstract (Fagfellevurdert)
Emneord
Verksamhetsförlagd utbildning, övningsskola, handledning
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-39468 (URN)
Konferanse
Forskning i högre utbildning, 15-16 maj, Lunds Universitet
Tilgjengelig fra: 2018-05-17 Laget: 2018-05-17 Sist oppdatert: 2019-05-14bibliografisk kontrollert
Bäcklund, J. (2018). Teachers’ experiences of the Flipped Classroom. In: Manjula Sriniwas (Ed.), Mediamorphosis: Indentity & Participation: . Paper presented at 5th International Media Summit - An interdisciplinary conference on Mediamorphosis: Identity & Participation, 16-17 February 2018, KC College, Mumbai, India. New Delhi: Excel India Publishers
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Teachers’ experiences of the Flipped Classroom
2018 (engelsk)Inngår i: Mediamorphosis: Indentity & Participation / [ed] Manjula Sriniwas, New Delhi: Excel India Publishers , 2018Konferansepaper, Publicerat paper (Fagfellevurdert)
sted, utgiver, år, opplag, sider
New Delhi: Excel India Publishers, 2018
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-43702 (URN)978-93-86724-96-0 (ISBN)
Konferanse
5th International Media Summit - An interdisciplinary conference on Mediamorphosis: Identity & Participation, 16-17 February 2018, KC College, Mumbai, India
Tilgjengelig fra: 2019-05-20 Laget: 2019-05-20 Sist oppdatert: 2019-05-20bibliografisk kontrollert
Bäcklund, J. & Hugo, M. (2018). The paradox of the flipped classroom: One method, many intentions. Problems of Education in the 21st Century, 76(4), 451-464
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>The paradox of the flipped classroom: One method, many intentions
2018 (engelsk)Inngår i: Problems of Education in the 21st Century, ISSN 1822-7864, E-ISSN 2538-7111, Vol. 76, nr 4, s. 451-464Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

The Flipped Classroom is a teaching model where content attainment is shifted forward to outside of class, to be followed up by the teacher in class. In Sweden this way of teaching has become very popular during recent years. But what is gained by this way of teaching? Research on the Flipped Classroom in the context of the Swedish High School system is close to non-existent; why studies within this field are of great importance. In order to find appropriate informants, an electronic survey was constructed. Informants matching the selection criteria were then selected for qualitative interviews. In total nine informants agreed to participate in interviews (Semi-structured) to describe their experiences from flipping their own classrooms. The informants reported that the transition from more conventional ways of teaching to using the Flipped Classroom entailed major changes. The informants pointed out that the process of moving away from the more conventional way of teaching improved their teaching. All of the informants expressed they all used the Flipped Classroom methodology but they all did it with different goals in mind and their approach varied a lot. By using the same terminology, it might seem that they worked with the Flipped Classroom in similar ways, but the results show they did not. Herein lies the problem: Teachers say they flip their classrooms, which they do, but they do not share the same goals or approaches, just the term: The Flipped Classroom.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Scientia Socialis, 2018
Emneord
flipped classroom, flipped education, qualitative interviews, teaching methodology
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-41234 (URN)000440937700004 ()2-s2.0-85054131304 (Scopus ID)
Tilgjengelig fra: 2018-08-24 Laget: 2018-08-24 Sist oppdatert: 2018-10-23bibliografisk kontrollert
Florin Sädbom, R., Bäcklund, J., Manderstedt, L. & Anderström, H. (2018). Verktyg för lärande eller bedömning av lärande? En studie om lärarstudenters och VFU-handledares förståelse av bedömningsmatrisens funktion i handledningssamtal. In: : . Paper presented at Forskning om högre utbildning, 15-16 maj, Lunds universitet.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Verktyg för lärande eller bedömning av lärande? En studie om lärarstudenters och VFU-handledares förståelse av bedömningsmatrisens funktion i handledningssamtal
2018 (svensk)Konferansepaper, Oral presentation with published abstract (Fagfellevurdert)
Emneord
lärarutbildning, verksamhetsförlagd utbildning, övningsskola, bedömningsmatris
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-39466 (URN)
Konferanse
Forskning om högre utbildning, 15-16 maj, Lunds universitet
Tilgjengelig fra: 2018-05-17 Laget: 2018-05-17 Sist oppdatert: 2019-05-14bibliografisk kontrollert
Segolsson, M., Hirsh, Å. & Bäcklund, J. (2017). The Flipped Classroom and Student Learning at Compulsory School in Sweden: A Longitudinal, Qualitative Study. Journal of Education and Practice, 8(18), 77-86
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>The Flipped Classroom and Student Learning at Compulsory School in Sweden: A Longitudinal, Qualitative Study
2017 (engelsk)Inngår i: Journal of Education and Practice, ISSN 2222-1735, E-ISSN 2222-288X, Vol. 8, nr 18, s. 77-86Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

This article presents the results of a longitudinal study at an elementary school where teachers and students used the Flipped Classroom teaching methodology. Longitudinal studies of how the Flipped Classroom can support student learning are of importance because this methodology has become quite popular of late. Notwithstanding this, there is currently lack of broad and deep knowledge of its effects at the elementary school level. The research object is therefore important to study and longitudinal studies can provide us with important results, which can be used in teaching practices. Data was continually collected via observations and interviews with teachers and students over a period of three terms. The theoretical framework used in the study is ‘life-world phenomenology’, which entails that the point of departure for the study is the students and teachers’ living experiences of how the Flipped Classroom shows itself in the context of their school-life. A central issue with respect to the data collection was that the researchers were as unobtrusive as possible during their observations, so as to not affect normal school activities. This was done so as to understand the abilities that the students developed and how their way of working at school changed. The results show that the Flipped Classroom had a positive influence on the majority of students since they developed a sense of agency in their learning which was demonstrated by their taking the initiative as they progressed with their learning. Furthermore, they developed problem-solving skills and came to believe in their own potential for success. However, this teaching methodology did not suit every student, because it entailed change that was difficult for some of them to deal with. This was the case with students who needed a traditional structure to their teaching and who were more comfortable when the teacher was the central figure in the teaching process.

sted, utgiver, år, opplag, sider
International Institute for Science, Technology & Education, 2017
Emneord
Flipped Classroom, Life-world Phenomenology, Abilities, Compulsory school, Longitudinal, qualitative research
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-36819 (URN)
Tilgjengelig fra: 2017-08-10 Laget: 2017-08-10 Sist oppdatert: 2017-08-10bibliografisk kontrollert
Segolsson, M. & Bäcklund, J. (2016). Flippa mellan skolämnen: En forskningsstudie om Flippad undervisning i skolår 6 och 7.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Flippa mellan skolämnen: En forskningsstudie om Flippad undervisning i skolår 6 och 7
2016 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Den här forskningsstudien handlar om Flippad undervisning och resultatet bygger på datainsamling under tre terminer med tre lärare och 22 elever som gick i skolår 6 och första terminen i skolår 7 under projekttiden. Syftet var att ur ett elev-och lärarperspektiv bilda kunskap om undervisningsformen Flippad undervisning med fokus riktat mot vilken typ av lärande som framträder och vad som krävs för att nå framgång med undervisningen i denna form. I den här forskningsstudien behandlas forskningsfrågorna:

  • Vad framträder i lärarnas undervisning genom Flippad undervisning?
  • Vad framträder i elevernas lärande genom Flippad undervisning?
  • Vilka framgångsfaktorer har visat sig vara viktiga för att lyckas med undervisningsformen Flippad undervisning?

Empiri har samlats in genom observationer, naturliga samtal samt intervjuer under 18 månader från höstterminen 2014 till och med höstterminen 2015. Forskningsstudiens teoretiska utgångspunkt är livsvärldsfenomenologin med en metodologisk ansats i etnografin. Det centrala i studien har varit följsamhetmed den verksamhet där datainsamlingen skett, därav valet av den teoretiska och den metodologiska utgångspunkten.

Flippad undervisning är en relativt ny undervisningsformmen den har snabbt spridits både nationellt och internationellt och det är många lärare som uttrycker att de arbetarmed Flippad undervisning. Även om det inte finns någon enhetlig beskrivning eller definition på vad undervisningsformen konkret innebär,finns gemensamma drag i den pedagogiskagrundtanken som innebär att den skolförlagda undervisningstiden i klassrummet ska användas till kvalitativt elevcentrerat arbete istället för att merparten av tiden läggs på lärarledda genomgångar. Genomgångarna förläggs istället till tider innan själva lektionerna, vanligtvis i hemmet som en läxa, genom att eleverna tar del av kortare undervisningsfilmer där ämnesstoffet presenteras.

Resultatet visar att lärarnas egen yrkesroll synliggjorts genom undervisningsformen och att de utvecklade en helhetssyn iundervisningen genom att ”flippa mellan ämnena”. Detta bidrog till ett tydligt ämnesintegrerat arbetssätt. Ur ett elevperspektiv visade resultatet att de flesta eleverna utvecklade en god problemlösningsförmåga samtatt de tog ansvar för sitt eget lärande; detta har vi benämnt som att varaagenter för sitt lärande,och utvecklade en tro på sin egen förmåga att lösa problem och klara av uppgifter. Resultatet visade även att undervisningsformen inte passade alla elever eftersom arbetet i undervisningen byggde på att eleverna fick mycket frihet och att de skulle ta egna initiativ i sitt lärande. De elever som behövde tydliga strukturer och riktlinjer i sitt lärande blev i bland osäkra och hade svårt att anpassa sig till det fria arbetssättet. När det gäller vilka framgångsfaktorer som är viktiga för att lycka med undervisningsformen visar resultatet i denna forskningsstudie att det är viktigt med kontinuitet och att det bör finnas en bred förankring där många lärare är inblandade så att undervisningsformeninteupphör, stannar av,om det blir förändringar i lärarsammansättningen.

Publisher
s. 43
Emneord
flipped classroom, inverted classroom, flippad undervisning, flippat klassrum, omvänt klassrum, ämnesintegrerat, ämnesövergripande
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-31252 (URN)
Tilgjengelig fra: 2016-08-16 Laget: 2016-08-16 Sist oppdatert: 2016-08-16bibliografisk kontrollert
Bäcklund, J. (2016). Vi är med eleverna hemma: En studie av lärares erfarenheter av Flippad undervisning. Jönköping: Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Vi är med eleverna hemma: En studie av lärares erfarenheter av Flippad undervisning
2016 (svensk)Annet (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Den här studien undersöker lärares erfarenheter av Flippad undervisning (Flipped Classroom). I den här studien har två forskningsfrågor ställts till ämneslärare i grund- och gymnasieskolan: Vad karaktäriserar Flippad undervisning? samt Vad är syftet med Flippad undervisning? Teoretisk utgångspunkt i studien är ett sociokulturellt perspektiv. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer, analyserade enligt den kvalitativa innehållsanalysen som metodansats. Nio lärare, baserade på ett kriterieurval, från olika kommuner i den södra delen av Sverige har utgjort empirin i studien. Samtliga lärare har intervjuats vid sina respektive arbetsplatser. Fem teman har utkristalliserat sig i resultatet med utgångspunkt i den första forskningsfrågan: Förändrad yrkesroll, Tiden, Att motivera eleverna och ha en kontinuitet, Tekniken samt Kommunikationen med eleverna. Den andra forskningsfrågan genererade tre teman i resultatdelen: Förståelseförberedande, Elevers lärande synliggörs och Tillgänglighet. Resultatet belyser att läraren blir mer av en handledare i klassrummet, tid frigörs under lektionen som medger en förändrad, och ökad kommunikation. Resultatet visar också att det är viktigt att göra eleverna delaktiga. Tekniken är en av artefakterna som möjliggör undervisningsformen och bidrar till en förändrad kommunikation. Flera av respondenterna i studien ser möjligheten till ett ökat lärande och upplever också att formativa bedömningsprocesser underlättas av undervisningsformen. 

Abstract [en]

This study examines teachers’ experiences of Flipped Teaching. Two questions have been asked: What characterizes the Flipped Classroom? and What’s the purpose of Flipped Teaching? The theoretical framework is the sociocultural perspective by Vygotsky. The empirical material has been gathered through the qualitative interview and the method used to process the data has been the qualitative content analysis method. Nine teachers from various parts of southern Sweden have been interviewed. The two research questions resulted in eight categories, five from the first question: Changes in profession, Time, Key aspects – Participation, motivation and continuity, Tools involved and Communication with pupils. The second question generated three categories: Understanding preparatory, Visible learning and Access to the material. The results show that the teachers have become more guides on the side rather than lecturers and that time together with the students, interacting with them, has changed the ways of communication. The result also shows that the technical artefacts suports the Flipped Classroom, in some ways even as a conditional precedent for the Flipped Classroom. Many of the respondents in the study also express that the Flipped Classroom helps them assess the pupils’ abilities more formatively. 

sted, utgiver, år, sider
Jönköping: Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2016. s. 40
Emneord
flippad undervisning, flipped classroom, flippat klassrum, omvänt klassrum, inverted classroom, sociokulturell teori, kvalitativ innehållsanalys, kvalitativ intervju, socialt lärande, sociala processer, delaktighet
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-31267 (URN)
Merknad

Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hp

Länk till uppsatsen: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30967

Tilgjengelig fra: 2016-08-17 Laget: 2016-08-17 Sist oppdatert: 2016-08-17bibliografisk kontrollert
Organisasjoner
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-0652-0918