Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Publikasjoner (10 av 27) Visa alla publikasjoner
Ludvigsson, A. & Falkner, C. (2019). Fritidshem - ett gränsland i utbildningslandskapet: Lärare i fritidshems institutionella identitet. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk, 5, 13-26
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Fritidshem - ett gränsland i utbildningslandskapet: Lärare i fritidshems institutionella identitet
2019 (svensk)Inngår i: Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk, E-ISSN 2387-5739, Vol. 5, s. 13-26Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [sv]

Fritidshemmet utgör en väsentlig del av grundskolan och är positionerat som ett gränsland i det svenska utbildningslandskapet, mellan förskola, förskoleklass och grundskola. Mot bakgrund av fritidshemmets positionering som gränsland och de stora strukturella förändringar som genomförts under senare årtionden är syftet med artikeln att diskutera hur lärare i fritidshem konstruerar en gemensam förståelse av sitt uppdrag – en institutionell identitet – utifrån fritidshemmets position i utbildningslandskapet. Artikeln bygger på en studie med två fokusgruppssamtal med sammanlagt åtta lärare. För att tolka resultatet används begreppen gränsland, kultur och institutionell identitet. Lärarnas institutionella identitet beskrivs i fokusgruppssamtalen med ord som uttrycker att de är: ”lagspelare”, ”föränderliga”, ”flexibla”, ”fyrkantiga”, ”professionella” och ”logistiker”. Centralt för lärarna är att skapa trygghet och de säger sig göra det genom: att vara tydliga i ledarskapet, relationsskapa med elever och föräldrar, kontrollera vad eleverna gör och befinner sig samt organisera elevgruppen och verksamheten. Lärarna upplever att deras uppdrag är otydligt och att rektorer brister i sin kunskap om fritidshem och därmed i sitt ledarskap. Dessa omständigheter kompenseras av lärarna genom att de anstränger sig för att visa sig professionella.

Abstract [en]

The leisure-time centre is an essential part of the Swedish education system. It is positioned as a borderland in the educational landscape, between preschool, preschool class and compulsory school. Conflicting expectations and different conditions influence the fulfilment of teacher in leisure-time centres tasks. Against the background of the position of leisure-time centres within the education system and the major structural changes carried out during recent decades, this article describes how teachers in leisure-time centres perceive their mission and the importance of the structural conditions surrounding the leisure-time centre. This article analyses how the teachers construct their identities within the institution. The empirical data consists of two focus group interviews. The teachers describe their identities in such terms as ‘team player’, ‘flexible but inflexible in some situations’, and ‘professional and logistical’. Central to the teachers’ mission is creating the conditions for security, which they achieve through being clear in their leadership, through their approach to students and parents and through organizing activities to manage the students and maintain order. The teachers consider their educational mission to be unclear. They also cite a general problem of principals who lack sufficient knowledge about the leisure-time centre, which results in a lack of leadership. 

sted, utgiver, år, opplag, sider
Cappelen Damm Akademisk, 2019
Emneord
Teacher; teaching; confidence; principal; educational leadership, Lärare; undervisning; trygghet; rektor; pedagogiskt ledarskap
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-43770 (URN)10.23865/ntpk.v5.1181 (DOI)POA HLK 2019 (Lokal ID)POA HLK 2019 (Arkivnummer)POA HLK 2019 (OAI)
Tilgjengelig fra: 2019-05-27 Laget: 2019-05-27 Sist oppdatert: 2019-05-27bibliografisk kontrollert
Falkner, C. & Ludvigsson, A. (2016). Fritidshem och fritidspedagogik - en forskningsöversikt. Lund: Sveriges Kommuner och Landsting Kommunförbundet Skåne
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Fritidshem och fritidspedagogik - en forskningsöversikt
2016 (svensk)Bok (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Lund: Sveriges Kommuner och Landsting Kommunförbundet Skåne, 2016. s. 68
Serie
Forskning i korthet ; 1
HSV kategori
Forskningsprogram
Lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-43813 (URN)91-89661-62-1 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2019-05-28 Laget: 2019-05-28 Sist oppdatert: 2019-05-28bibliografisk kontrollert
Bjursell, C., Chaib, C., Falkner, C. & Ludvigsson, A. (2015). Kvalitetsarbete i vuxenutbildning. Visby: Nomen förlag
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Kvalitetsarbete i vuxenutbildning
2015 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Svensk vuxenutbildning har en anrik tradition och är internationellt erkänd. Det är också ett utbildningsområde som är i ständig förändring för att anpassa sig till samhällets behov. Förändringarna kan handla om konjunkturanpassningar och det har med tiden skett en ökad orientering gentemot arbetsmarknaden. På kommunnivå har denna förändring manifesterat sig i byte av ansvarig nämnd eller organisering i nya nämnder där vuxenutbildning och arbetsmarknad möts.

Det är kommunen som ansvarar för vuxenutbildningen men samtidigt finns det nationella regler som ska efterlevas. Att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete är en sådan övergripande regel. Det är dock inte självklart vad som ska ingå i detta arbete och hur det ska bedrivas. Målbilden för vuxenutbildning har delvis olika betoning på nationell respektive kommunal nivå och denna spänning ska hanteras i verksamheten på skolnivå.

Den här studien ger en aktuell inblick i hur verksamhetschefer och rektorer, som representanter för huvudmannen, ser på kvalitet och det systematiska kvalitetsarbetet i sin verksamhet. Den kvalitativa studien återges i en empirinära beskrivning där olika aspekter av kvalitetsarbetet behandlas utifrån de intervjuades perspektiv. Ett framträdande drag är den heterogenitet som präglar vuxenutbildning. Förutom mål så finns en stor variation i termer av utbud, målgrupp, anordnare och det sätt på vilket kommunen har valt att organisera arbetet. Vi har i diskussionsavsnittet lyft fram följande aspekter som vi diskuterar mer utförligt eftersom de har bäring för en precisering av kvalitetsarbetet:

  • Kvalitetsarbete i vuxenutbildningsverksamhet kan innebära att individerna tvingas växla mellan anpassning och motstånd. Anpassning handlar om att det finns många mål och styrdokument för vuxenutbildning och det är de professionellas uppdrag att utföra och följa dessa mål. Samtidigt uppstår situationer som ger en upplevelse av att kvalitetsarbete inte alltid handlar om kvalitet och då uppstår motstånd. Det kan till exempel ske om kvalitetsarbetet bedrivs utifrån alltför generella modeller och system vilket kan bli irrelevant och ibland även skadligt för utbildningen. Att undvika rapportering i ett statistiksystem som ger en missvisande bild kan vara ett uttryck för motstånd.
  • Den centrala/nationella organiseringen av vuxenutbildning har en ”stuprörskaraktär” medan den verksamhetsnära organiseringen i kommunerna uppvisar nämnder där exempelvis arbetsmarknad och vuxenutbildning samsas. I mindre kommuner kan detta också innebära att utöver den formella vuxenutbildningen så har man ett bredare utbud som ska möta vuxnas behov av lärande och utbildning. I storstäderna kan ledningen för vuxenutbildning sitta i egna lokaler som inte behöver finnas i anslutning till utbildningen. I mindre städer kan vuxenutbildning arrangeras med ”allt under ett tak”. Det här påverkar också synen på kvalitetsarbetets roll och innehåll.
  • Den offentliga marknaden har olika karaktär beroende på om den ligger i kommuner med hög befolkningstäthet (storstadsregionerna) eller i kommuner med lägre befolkningstäthet. Olika förutsättningar gör att konkurrens eller kollaboration kan vägleda organiseringen av vuxenutbildning. I storstadsregionernas kommuner går det att konstruera konkurrens inom vuxenutbildning men många små kommuner har liten eller ingen egen vuxenutbildning och måste samarbeta i nätverksliknande konstellationer för att uppfylla sitt uppdrag att erbjuda vuxenutbildning.
  • Kvalitetsarbete, som en form av granskning, kan få både positiva och negativa effekter i verksamheten. Vi har kallat detta ”den onda” och ”den goda” granskningen. Den goda är helt enkelt när granskning får önskade positiva effekter och den onda är när granskning ger oväntade eller negativa effekter. En central del i kvalitetsarbete borde vara att ifrågasätta konstruktionen av kategorier och mått eftersom de får följder för verksamheten. Anledningen är att det inte finns en given utgångspunkt utan vad som avses med kvalitet etableras i samtal och dialog med berörda intressenter.

Utifrån den genomförda studien presenteras även två slutsatser som har betydelse för det systematiska kvalitetsarbetet:

  1. Vi argumenterar för att utbildning har en särart, utöver att vara en produkt eller tjänst, som bör beaktas inför genomförande av kvalitetsarbete och utformning av kvalitetsmätning/kvalitetssystem. Med tanke på att kundbegreppet vunnit mark inom vuxenutbildningsvärlden är det relevant att diskutera skillnaden mellan en kund och en studerande.
  2. Kvalitet i vuxenutbildning utgår från målområden med olika karaktär och för att fånga upp och tydliggöra olika dimensioner i kvalitetsarbetet har vi utarbetat en kvalitetstypologi med tre dimensioner: demokratisk, pedagogisk och administrativ kvalitet. En indelning på de här tre dimensionerna möjliggör att administrativ kvalitet kan fortsätta att mätas men behandlas som ett separat område. Det öppnar upp för att använda sig av andra sätt att bedriva kvalitetsarbete inom de övriga två dimensionerna.
sted, utgiver, år, opplag, sider
Visby: Nomen förlag, 2015. s. 126
Serie
Encell rapport ; 2015:1
Emneord
Kvalitetsarbete, vuxenutbildning
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-26447 (URN)978-91-7465-854-5 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2015-05-08 Laget: 2015-05-08 Sist oppdatert: 2018-09-13bibliografisk kontrollert
Falkner, C., Öksnes, M., Knutas, A., Ludvigsson, A. & Kjaer, B. (2015). The position of play in Scandinavian after-school programs. In: : . Paper presented at NERA 2015 the 43rd Annual Congress of the Nordic Educational Research Association, Gothenburg, 4-6 March, 2015.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>The position of play in Scandinavian after-school programs
Vise andre…
2015 (engelsk)Konferansepaper, Oral presentation with published abstract (Fagfellevurdert)
Abstract [en]

After-school programs (SFO/fritidshem) in Denmark, Norway and Sweden are places for learning and teaching oriented projects. Politicians in all the three countries explicitly express an interest for the potential of childhood and play as support of school life. In a general comment on article 31 UN warns against an increasing pressure for learning. A consequence of this is that children`s free spontaneous play is marginalized and that children’s spontaneous play is under pressure. Our point of departure is that play is a central part of the (free)time that children spends inside institutional framework. With this as our backdrop we will do a close reading of how play is presented in the official documents regarding children`s institutionalized leisure in after-school programs in Denmark, Norway and Sweden. Such a reading makes this study relevant for Nordic educational research. The interpretation of the official documents is made particularly from the concept of inläsning and utläsning as Säfström (1999) describes it. Our reading show that there is room for interpretation and that the official documents are open to an understanding of play as something instrumental. This is in line with what we interpret as a dominating perspective on play where play is viewed as a learning tool. Our reading also shows that the documents are open to a change of perspective where play is regarded for its own value. This is not only an opportunity – it is an obligation, which the general comment from UN (2013) has pointed out the seriousness of.

HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-26446 (URN)
Konferanse
NERA 2015 the 43rd Annual Congress of the Nordic Educational Research Association, Gothenburg, 4-6 March, 2015
Tilgjengelig fra: 2015-05-08 Laget: 2015-05-08 Sist oppdatert: 2015-06-26bibliografisk kontrollert
Øksnes, M., Knutas, A., Ludvigsson, A., Carin, F. & Kjær, B. (2014). Lekens rolle i skandinaviske skolefritidsordninger og fritidshjem. Barn, 32(3), 107-122
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Lekens rolle i skandinaviske skolefritidsordninger og fritidshjem
Vise andre…
2014 (norsk)Inngår i: Barn, ISSN 0800-1669, Vol. 32, nr 3, s. 107-122Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

In a general comment on article 31 UN warns against an increasing pressure for learning. A consequence of this is that children`s free spontaneous play is marginalized and that children’s spontaneous play is under pressure. With this as our backdrop we will do a close reading of how play is presented in the official documents regarding children`s institutionalized leisure in after-school programs in Denmark, Norway and Sweden. Our reading show that there is room for interpretation and that the official documents are open to an understanding of play as something instrumental. This is in line with what we interpret as a dominating perspective on play. Our reading also shows that the documents are open up to a change of perspective where play is regarded for its own value. 

Emneord
SFO, fritidshjem, lek, styrningsdokument, Skandinavien, Barnekonvensjonen
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-25443 (URN)HLKLivslångtIS, HLKSkolnäraIS (Lokal ID)HLKLivslångtIS, HLKSkolnäraIS (Arkivnummer)HLKLivslångtIS, HLKSkolnäraIS (OAI)
Tilgjengelig fra: 2014-12-29 Laget: 2014-12-29 Sist oppdatert: 2017-12-05bibliografisk kontrollert
Ludvigsson, A. & Falkner, C. (Eds.). (2014). Symposiet Fritidshem - kunskap i gemenskap i backspegeln: En efterskrift redigerad av Ann Ludvigsson och Carin Falkner. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för tillämpad informationsteknologi
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Symposiet Fritidshem - kunskap i gemenskap i backspegeln: En efterskrift redigerad av Ann Ludvigsson och Carin Falkner
2014 (svensk)Collection/Antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
sted, utgiver, år, opplag, sider
Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för tillämpad informationsteknologi, 2014. s. 24
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-25456 (URN)
Merknad

Utskick till symposiedeltagarna

Tilgjengelig fra: 2014-12-30 Laget: 2014-12-30 Sist oppdatert: 2015-05-20
Ludvigsson, A. (2013). God kvalitet i fritidshem: Grund för elevers lärande, utveckling och hälsa. In: : . Paper presented at Konferensen "Malmös väg mot en hållbar framtid", 10 september, 2013.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>God kvalitet i fritidshem: Grund för elevers lärande, utveckling och hälsa
2013 (svensk)Konferansepaper, Oral presentation only (Annet vitenskapelig)
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-22935 (URN)
Konferanse
Konferensen "Malmös väg mot en hållbar framtid", 10 september, 2013
Prosjekter
Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö
Merknad

Presentation av rapporten "God kvalitet i fritidshem: Grund för elevers lärande, utveckling och hälsa" av Carin Falkner och Ann Ludvigsson, 2012

Tilgjengelig fra: 2014-01-03 Laget: 2014-01-03 Sist oppdatert: 2014-03-21bibliografisk kontrollert
Falkner, C. & Ludvigsson, A. (2012). God kvalitet i fritidshem: Grund för elevers lärande, utveckling och hälsa. Malmö: Malmö stad
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>God kvalitet i fritidshem: Grund för elevers lärande, utveckling och hälsa
2012 (svensk)Rapport (Fagfellevurdert)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Malmö: Malmö stad, 2012. s. 29
Emneord
Fritidshem, Lärande, Utveckling, Hälsa
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-19288 (URN)
Merknad

På omsl.: "Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö"

Tilgjengelig fra: 2012-09-11 Laget: 2012-08-29 Sist oppdatert: 2014-03-20bibliografisk kontrollert
Øksnes, M., Falkner, C., Ludvigsson, A., Knutas, A. & Kjær, B. (2012). The leisure of childhood in after School programs: a Nordic model?. In: : . Paper presented at The 40th Annual Congress of the Nordic Educational Research Association in Copenhagen, 8 - 10 March 2012.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>The leisure of childhood in after School programs: a Nordic model?
Vise andre…
2012 (engelsk)Konferansepaper, Oral presentation with published abstract (Fagfellevurdert)
Abstract [en]

With Rousseau the romantic idea of the leisure of childhood was established. This notion is associated with childhood as an isolated space for children`s play. Ideologically, after school programs build on this freedom, at the same time we see an increasing institutionalization of childhood with political decisions pointing towards instrumentalisation. Thus, children often meet prearranged programs structured by pedagogues with educational aims for institutional activity. As such, children`s leisure time might be as confining as school and work (cf. Kleiber 1999). There seems to be an expectation that the content of after school programs should be useful for development of formal knowledge in school. We suggest that a ”hurry sickness” (cf. Elkind 1984) steer pedagogues in a certain direction focusing on an academical and theoretical knowledge grounded in developmental psychology. This might reduce children`s opportunities to get varied experiences in their play and leisure. The aim of our study is to explore the possibilities everyday life in after school programs and children’s opportunity to creatively express themselves in other ways than in school and maybe transgress institutional educational aims and intentions. what kind of experience do they get? Theoretically, we are inspired by philosophers as Gadamer, Bakhtin and Arendt in an attempt to move beyond the emphasis on humans as cognitive and intellectual beings. We are also inspired by new institutional theory as a tool for reflection. This will give as an opportunity to highlight the culture in after school programs (Brunsson & Olsen, 1990; Johansson, 2002). To answer our research questions we will conduct three case studies (cf. Yin 2003), one in each country. Data is gathered through shadowing, observations, interviews, and documents. The study is expected to generate knowledge about on the way pedagogues in after school programs relate to cultural and institutional grounds, and to what degree they open for children’s transgressing activity. We hope this study will give us deepened understanding of what kind of experience after school programs in the three countries offer children and in what way pedagogues relate to what might be a transcending institution, how do they relate to cultural and institutional contexts.

HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-22921 (URN)
Konferanse
The 40th Annual Congress of the Nordic Educational Research Association in Copenhagen, 8 - 10 March 2012
Tilgjengelig fra: 2013-12-30 Laget: 2013-12-30 Sist oppdatert: 2018-09-13bibliografisk kontrollert
Ludvigsson, A. (2012). Vem leder egentligen vem?: Samproducerat ledarskap i skolan (1:1ed.). Lund: Studentlitteratur AB
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Vem leder egentligen vem?: Samproducerat ledarskap i skolan
2012 (svensk)Bok (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Vem leder egentligen vem?

Hur influerar och förstår rektor och lärare varandra i vardagsarbetet?

Vilken betydelse har skolsammanhanget för samspelet mellan rektor och lärare?

Boken belyser hur rektor och lärare influerar varandra och samproducerar ledarskap i skolvardagen. Författaren visar att ledarskap kan förstås som något rektor och lärare utövar tillsammans. Ibland leder rektor men ofta leder också lärarna arbetet. I boken beskriver författaren hur ledarskapet formas i och av samspelet mellan lärare och rektor i vardagsarbetet.

Analysen av ledarskapet visar att det är i förhandlingsprocesser när rektor och lärare har möjlighet att ta varandras perspektiv som de utvecklar sin medvetenhet om arbetet och varandra, men förhandlandet flyter inte alltid lätt. Författaren belyser också de skolsammanhang där ledarskapet utspelar sig och beskriver hur kulturella föreställningar, värderingar och intressen influerar rektorernas och lärarnas agerande och ledarskapet.

Boken vänder sig till verksamma lärare och rektorer, studenter på lärarutbildning samt personal- och ledarskapsutbildningar. Den passar också till andra utbildningar med inriktning mot ledarskap och organisation.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Lund: Studentlitteratur AB, 2012. s. 116 Opplag: 1:1
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-17797 (URN)978-91-44-06870-1 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2012-03-13 Laget: 2012-03-13 Sist oppdatert: 2018-06-08bibliografisk kontrollert
Organisasjoner
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-2968-6993